Ny politisk assistent på Brysselkontoret

Hej!
Nu har det kommit ett nytt ansikte till Brysselkontoret. Mitt namn är Hannele och jag har precis börjat ta över rollen som Brysselassistent efter Ellica.

För ungefär fem års sen sprang jag på en UNF-värvartalong på en ungdomsmässa i en då nästan tom gymnastiksal. Strax efter åkte jag, utan att känna någon, på min första kongress. Det var kanske något av en chock in i nykterhetsrörelsen att komma direkt till den sprudlande, spretiga, högljudda kongressen, men det är ett beslut jag inte ångrat varken då eller efter det.

Nu efter fem år väljer jag fortfarande att leva nyktert. Och trots att det bland min familj, släkt och i princip alla mina vänner varit givet att alkohol finns med när det ska bli fest, är en högtid, något ska firas eller bara som något en unnar sig en fredag efter arbetsveckan, så känner jag att jag själv idag kan välja att vara nykter ganska ostört. Förstå mig rätt, alkoholnormen finns överallt runt oss i samhället och blir så klart även en del av min vardag, men jag upplever inte att jag lika ofta blir tittad på med skeptiskt höjda ögonbryn eller får höra övertalningsförsöken om hur jag ”skulle gilla det om jag bara provade”.

 

Annat var det dock när jag var sexton år. Jag valde att mitt aktivt nyktra ställningstagande i takt med att vänner runt mig började dricka. Vi började gymnasiet, det var nya coola fester och nya coola människor, och självklart skulle en dricka. För det var ju det nyaste och coolaste en kunde göra, för att imponera på de där nya coola människorna på de nya coola festerna.

Då var det inte populärt att jag var nykterist. Oj, vad hotfullt det blev mot coolheten när det kom någon och sa ”nej, jag tycker inte det är så coolt”.

Då fick en de där blickarna som skulle visa för en hur ocool en var, och en fick höra lektionerna om hur en borde dricka så en lärde sig hur det var att ha roligt på riktigt. Jag umgicks fortfarande med de vännerna, gick ibland på festerna, fortsatte att välja att vara nykter ändå. Och då var det skönt att ha UNF.

När det behövdes så fanns det ett sammanhang där en kunde känna att det var självklart att det var ens eget val om en skulle dricka eller inte. Ett sammanhang där en ibland kunde få slippa det där tjatigt nedvärderande blickarna. Ett sammanhang där en kunde få träffa många nya människor, som en dessutom minns dagen efter, och kunde få lägga sin tid på något mer givande än att höra hur folket en pratade med långsamt började sluddra och bli mer och mer osammanhängande.

Jag tycker att politik är något väldigt spännande. Därför blev det globala arbetet det som lockade mig inom UNF, och som gav mig ”något mer givande”.  Där fick jag lära mig om hur orättvisor och svårigheter i världen kan vara kopplade till eller förstärkas av alkoholkonsumtion. Hur alkohol i många fall kan vara en utlösande faktor till våld, hur alkoholföretagen för egen vinning exploaterar fattiga länders marknader och skapar missbruka dess invånare egentligen inte har råd att betala för, hur fruar och barn blir direkt lidande då männen – som i många fall drar in familjen främsta inkomst – hamnar i ett alkoholberoende, hur hjärt-kärl-sjukdomar – som är världens främsta dödsorsak – har en koppling till alkohol, och hur alkoholindustrin smörar för länders ledare för att få dem att inte anta alkoholrestriktiva policys som kan skydda deras befolkning, utan istället öppna för en friare marknad.

 

För mig är detta grunden till varför jag idag, fem år senare, fortfarande tycker alkoholfrågan är något att jobba med. I Sverige – för att fler sextonåringar precis som jag ska kunna känna att det är deras eget val och att det finns en plats för det, och i världen – för att industrins egna finansiella vinning inte ska få gå före lyckan och säkerheten för hela folk.

 

Därför knappade jag ihop en ansökan i höstas, väntade spänt, och sitter nu nyfiken och taggad på IOGTs kansli i Stockholm, undrandes vad det här året kommer innebära för mig och hur jag ska kunna bli en del av det arbete som drivs på kontoret.
Spännande!

/Hannele

 

Annonser

Om euspaning

Du har kommit till en blogg om alkohol- och narkotikafrågor i EU. Bakom bloggen står IOGT-NTO och UNF, Ungdomens Nykterhetsförbund. IOGT-NTO och UNF har, i samarbete med vårt studieförbund, NBV, ett kontor i Bryssel där vi varje år ger möjlighet för två ungdomar från våra organisationer att göra praktik. Genom våra praktikanter, medlemmar och tjänstemän jobbar vi på olika sätt med påverkansarbete och lobbying inom EU. Det har flera syften. Dels har vi samarbeten med en rad organisationer och nätverk på global och europeisk nivå, med syfte att arbeta för en restriktiv alkohol och narkotikapolitik. Dels behöver vi följa det politiska arbetet i EU för att kunna påverka utvecklingen av den svenska politiken. På plats i Bryssel finns just nu Amanda Lilliefeldt och Anneli Holm. De bloggar här om sitt år i Bryssel, om möten med spännande människor, om drogpolitik och om den starka lobbying som finns kring alkohol och narkotika.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s