Hur hänger bokstavskombinationerna TTIP, ISDS, IOGT-NTO & UNF ihop?

Känn på ordet ”frihandelsavtal”… hur känns det?

Varmt och omfamnande? Kallt och trist? Ingenting?

Hos mig väckte det i stort sett i.n.g.a känslor alls för 2 månader sedan.  Möjligtvis  kände jag mig lite trött, det lät ju rätt trist. För vad har det med mig att göra? Men med tiden har jag fått omförhandla. Ju mer jag har hört om TTIP desto mer intresserad har jag blivit. Faktum är att tiden i Bryssel har förändrat mig, nu väcker ordet känslor,  det finns ett intresse och, förstås, lite oro.

TTIP, frihandelsavtalet mellan USA och EU, har fått mig att inse att det handlar om mycket mer än bara HANDEL – utbyte av varor och tjänster – för hur handeln organiseras hänger ihop med frågor också om miljö och hälsa, eftersom dessa vill sätta gränser för hur fri handeln kan bli.

Den 29 september var jag och Even på Cecilia Malmströms utfrågning. Hon kandiderade för att bli  EU:s handelskommissionär – och för er som följt det så vet ni hur det gick. Hon började nya jobbet i måndags. Parlamentet ställde tuffa frågor till henne, hon blev pressad, och eftersnacket var minst sagt spännande. Många var missnöjda med hennes insats och undanglidande svar. Om vad? Jo, just handelsavtalet mellan USA och EU.

Varför var svaren så viktiga?

Många är oroliga för hur friandelsavtalet kommer att utformas och det man är mest oroliga för är den så kallade ISDS-klausulen. För att beskriva det enkelt och kortfattat: ISDS står för Investor-State Dispute Settlements (konflikter mellan företag och stater). I de allra flesta handelsavtal mellan länder finns en klausul om ISDS. Syftet är att det ska finnas ett förtroende mellan företag och stater så att de vågar  starta företag och investera i landet. Det som ISDS säkerställer är bland annat att utländska företag inte diskrimineras eller missgynnas – och om de anser att detta har skett så ska de ha möjlighet att pröva sitt fall i en så kallad skiljenämnd. Detta är en domstol som befinner sig på neutral arena, utanför det ”vanliga” domstolsväsendet, med experter på ISDS och som inte är färgade av inhemsk opinion eller lagstiftning.

Traditionellt sett har ISDS använts i frihandelsavtal mellan länder där det ena landet har en svag eller korrumperad stat – för att säkerställa att staten inte plötsligt, eller hela tiden, ändrar sin lagstiftning och missgynnar utländska investerare, vilket skulle innebära alltför stora risker för företagen när de väljer att placera sin verksamhet där. Men varför det behövs i ett handelsavtal mellan USA och EU är mer oklart.

Vilka är orosmomenten?

ISDS-klausulen ger företag rätt att stämma stater – inte tvärtom. Och det kan bli dyrt, speciellt för små stater. Motståndare till ISDS menar att det därför kan finnas en rädsla hos mindre stater att införa lagstiftning som företag kan vilja pröva i en skiljedomstol, för om staten förlorar fallet så blir de tvungna att betala dels rättegångskostnader och dels den summa pengar som företaget förväntas förlora på den nya lagstiftningen + räntekostnader.

Det finns också en oro för att det är svårt att skapa en lagstiftning som inte är vag och skapar ett tolkningsutrymme som från början inte var avsett – och att vi därför inte kan veta med säkerhet hur lagstiftningen kommer att slå ut.

Tobaksjätten stämmer Australien

Just nu pågår ett fall där tobaksjätten Philip Morris Asia har dragit den australienska staten inför rätta, utifrån ISDS-klausulen som upprättades mellan Hong Kong och Australien 1993.

Australien bestämde sig för att ta ett krafttag mot tobaken och valde att införa så kallad plain packaging, det vill säga standardiserade cigarettpaket där det enda som skiljer dem åt är företagsnamnet. Anledningen? Studier har visat att cigarettpaketens utformande påverkar ungdomar att börja röka (alltså: tobaksföretagens marknadsföring är effektiv i att skapa en efterfrågan, och man vill stoppa denna efterfrågan genom att minska produktens attraktionskraft).

Fallet Australien och Philip Morris Asia är inte avslutat ännu så vi vet inte vad resultatet kommer att bli. Men exemplet visar att även om det på pappret finns möjligheter för stater att begränsa företags verksamhet i folkhälsans namn, så är det ett orosmoment att inte veta om ett företag kommer att pröva proportionen i lagstiftningen – och eventuellt dras inför en kostsam rättsprocess. Än värre är att stater kan dra sig för att fatta beslut där det finns en risk för att företagen kommer att stämma staten. Detta har varit fallet i Nya Zeeland som ville följa Australiens fall och införa plain packaging, men inte gjort det eftersom de avvaktar resultatet från stämningen. Alltså: även om straffet för en stat ”bara” kan bli att betala ekonomisk ersättning så kan det finnas en rädsla även innan beslutet ens har tagits och som därför begränsar viljan att lagstifta. Detta går på tvärs med vår vision om ledare som visar politiskt mod och går emot ekonomiska intressen i folkhälsans namn.

Vad vill EU? Vad vill Sverige?

Förhandlingarna mellan EU och USA om ett frihandelsavtal är igång, de diskuterar hur avtalet kan komma att se ut, men detta är  något som är långt ifrån klart ännu. Vad vi vet är EU:s inställning till förhandlingarna. EU-kommissionen och Cecilia Malmström är för en ISDS-klausul men menar att den behöver omformuleras. Malmström är säker på att det går att hitta en bra lösning. Hälften av alla EU:s medlemsstater har också lämnat in ett brev till EU-kommissionen där de har uttryckt sitt stöd för en ISDS-klausul – men liksom Malmström menar de att formuleringarna behöver bearbetas. Sverige genom näringsminister Mikael Damberg var en av de stater som lämnade ett sådant stöd, bara för ett par veckor sedan.

EU-kommissionen erkänner att det finns många problem med hur ISDS vanligen formuleras och de har ambitionen att förtydliga detta. De vill ”hitta en bättre balans mellan staters rätt att lagstifta och investerares behov av skydd”, de menar också att punkten ”fair and equitable treatment” behöver förtydligas (för vad innebär det?), de vill förhindra att företag drar stater inför rätta upprepade gånger genom att den förlorade parten ska betala alla rättegångskostnader (och inte som vanligtvis: att varje part står för sina egna rättegångskostnader), de vill göra handelsprocessen mer transparent så att fler aktörer kan komma med inlägg… m.m.

EU-kommissionen erkänner på så sätt bristerna och den oro många har – men både de och Sverige är säkra på att bra formuleringar är möjliga att hitta.

Det är en komplicerad fråga och vi på Brysselkontoret fortsätter att följa diskussionerna kring TTIP och ISDS. Mycket snurrar i skallen – hur skulle ett svenskt förbud mot näthandel av alkohol, med sändare från annat land, slå ut exempelvis? Eftersom vi inte vet hur utformandet kommer att se ut är det bara spekulationer… spekulationer som för 2 månader sedan inte skulle funnits i min hjärna, men som idag blir rätt spännande.

/Emma

 

Advertisements

Om euspaning

Du har kommit till en blogg om alkohol- och narkotikafrågor i EU. Bakom bloggen står IOGT-NTO och UNF, Ungdomens Nykterhetsförbund. IOGT-NTO och UNF har, i samarbete med vårt studieförbund, NBV, ett kontor i Bryssel där vi varje år ger möjlighet för två ungdomar från våra organisationer att göra praktik. Genom våra praktikanter, medlemmar och tjänstemän jobbar vi på olika sätt med påverkansarbete och lobbying inom EU. Det har flera syften. Dels har vi samarbeten med en rad organisationer och nätverk på global och europeisk nivå, med syfte att arbeta för en restriktiv alkohol och narkotikapolitik. Dels behöver vi följa det politiska arbetet i EU för att kunna påverka utvecklingen av den svenska politiken. På plats i Bryssel finns just nu Amanda Lilliefeldt och Anneli Holm. De bloggar här om sitt år i Bryssel, om möten med spännande människor, om drogpolitik och om den starka lobbying som finns kring alkohol och narkotika.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Hur hänger bokstavskombinationerna TTIP, ISDS, IOGT-NTO & UNF ihop?

  1. Jeanette Ahlgren skriver:

    Men så spännande! Jättebra och kul att läsa om sådant här på bloggen!

  2. vintomas skriver:

    Mig veterligen så är redan näthandel med alkohol från länder utanför EU till Sverige förbjuden, eftersom EU-domstolens domar i frågan enbart gäller den fria rörligheten inom EU. Om jag inte har totalt missförstått TTIP-avtalet är det heller inte tillämpligt på handeln mellan EU:s länder. Anledningen till att näthandeln med alkohol är tillåten är att Sverige som EU-medlem måste följa Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF) och EU-domstolens domar, d.v.s. detta har inte med några avtal med tredje part att göra. På alkoholområdet är väl EU för övrigt en nettoexportör, så det är väl mer troligt att EU-baserade firmor driver ”ISDS-fall” i övriga världen än tvärtom.

    • euspaning skriver:

      Okej, så om jag förstår dig rätt så menar du alltså att näthandel från USA inte blir möjligt i och med TTIP? Det är ju bra om det är så. Jag trodde inte att det var klart huruvida alkoholen regleras i TTIP och om det kommer att öppna för möjligheter till näthandel.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s